08:58:55 From Anders Lindgren : Hej alla! 08:59:22 From Thassia Barbosa to All panelists : Hej! 09:00:18 From Anneli Kihlstrand : God morgon! Blir en intressant dag! 09:17:25 From Sven-Åke Rydell : Ni kan ställa eventuella frågor här på chatten. Hinner vi inte svara på dom så kommer föredragshållarna fortsätta svara på frågorna efter föredraget. Vädret! Året som gick och nytt 30-årsmedeltal från SMHI. Sofie Delin, SLU 09:17:53 From Anders Lindgren : Finns försommartorkan kvar i öst...? ;-) 09:18:30 From Kenneth Karlsson to All panelists : Vi hade torrt vårbruk norr Enköping. Vältade allt! 09:19:05 From Sven-Åke Rydell : Är nog fortfarande torrt längs österut även i Östergötland 09:19:13 From Jens Blomquist to All panelists : Vet Sofia om SMHI också kommer att presentera resultat för ytterligare en 30-årsperiode bakåt = 1931-1960? 09:21:36 From Sofia Delin : Jag vet inte något om perioden 1931-160, men tycker att den redan borde finnas uträknad. 09:24:00 From Sofia Delin : Jo, 1931-1960 finns uträknad: 09:24:03 From Sofia Delin : https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/normaler/normalperioden-1931-1960-1.12507 09:26:09 From Sofia Delin : Har tillkommit mer info om normalperioder som tydligen publicerades igår: https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/normaler/ Gröngödsling med ensilage. Per Ståhl, HS Östergötland 09:23:55 From LARSVE02 to All panelists : Vilken typ av Mineralgödsel har ingått 09:26:08 From HANNA APPELROS : Är de nedplöjda leden också gröngödsel som är flyttade till andra fält? Alltså inte bara nedplöjt på det odlade fältet? 09:31:51 From Ingemar Gruvaeus : Är NPK och pelleterad organisk gödsel kombisått eller bredspritt ? 09:32:39 From Line Strand to All panelists : Vad tror du om att bruka ner på hösten inför höstvetesådd? 09:34:11 From Andreas Öhrman to All panelists : När är vallen skördad? i vilket stadie? 09:34:51 From Anuschka Heeb to All panelists : gjordes det någon analys av skörden för att se om det blev någon P, K eller S brist? 09:35:25 From Jon Orvendal to All panelists : Finns det någon notis om hur väl fermenterat ensilaget varit och hur det påverkat resultatet? Det finns ju en del studier på att fermenterat material har en bättre effekt som gödselmedel än icke fermenterat färskt material. 09:44:05 From Pernilla Kvarmo : Var det bara rödklöver eller vitklöver i ensilaget eller blandat med gräs? 09:49:37 From Line Strand to All panelists : När togs N-min? kan det vara så att nedbrytningen var avstannad hösten 2019 och att nedbrytningen kom senare? 09:52:41 From Kerstin Berglund to All panelists : Har ni jämfört effekt och ekonomi med projekt Växtkraft i Västmanland? Sedan 2005 har biogasanläggningen i Västerås varit i bruk. Matavfallet från hushållen och vallgrödor från lokala lantbruk har försett anläggningen med material som sedan rötats och blivit till biogas och biogödsel. Biogasen används som miljövänligt drivmedel för bussar, taxibilar och personbilar. Biogödseln används av lokala lantbrukare som gödningsmedel. 09:53:16 From Anuschka Heeb to All panelists : men det gjordes ingen analys efteråt? 09:59:02 From Per Ståhl to All panelists : Tror jag har svarat på de frågor som finns. Återkom med ytterligare frågor om det finns Kvävestrategier i höstraps.Gunnel Hansson, HS Skåne 10:12:57 From Albin Gunnarson to All panelists : Ett CV på 6,8 i raps är inget stort försöksfel i raps. Allt under 5 är ofta anmärkningsvärt bra. Vi börjar kassera försök vi CV 10. 10:17:35 From Ingemar Gruvaeus : Kommentar. Känns ju skönt att det ser ut som det finns en ganska stor flexibilitet i gödslingstidpunkter även i raps. Borde kunna innebära att vi kan minimera risker för förluster eller svag effekt genom att dela och ev komplettera om vi tror det behövs. 10:18:33 From alexia.von.ehrenheim to All panelists : Hur är relationen mellan tidig gödslingsrespons och vikten/biomassa på hösten? 10:20:52 From Albin Gunnarson to All panelists : Ja håller med om det, ett syfte med serien är att förfina användningen av kvävevågen som bara ger en anvisning om totalgivan. Detta visar alltså att det är möjligt att dela på kvävegivan man får ur kvävevågen för att minska risken för förluster. Kväveupptag på våren i höstraps. Lena Engström, SLU Skara 10:24:32 From Niclas Sjöholm : Nu finns inga försök norr om Mälaren. Östra Svealand brukar ha torrt och vi är glada för det vi får i april. Om vi försöker översätta försöken norröver, hur ska man agera? 10:27:10 From Line Strand to All panelists : Kan man säga ngt om kväveoptimum? För att få fram högsta möjliga skörd och inte högsta oljehalt? 10:29:13 From Albin Gunnarson to All panelists : 2020 gjordes över 3300 slagningar i kvävevågen med en genomsnittligt förväntad skördenivå på 4340 kg/ha. Den största skördeförväntning odlarna har haft sedan starten 2015. Medelvikten 2020 är 2,02, 2019 var den 1,63. 10:29:26 From Peter Reuterström to All panelists : Är svavelbehovet tillgodosett separat från N-gödslingen? 10:31:16 From Niclas Sjöholm : Rapsen är desstuom ofta ganska nedfrusen Mälardalen. Hur skiljer sig behovet i nedfrusen raps avseende behovet att tidigt N. 10:34:20 From Lena Engström : Är det torrt from knoppstadium så visar försöken att man bör man lägga allt som tidig giva. 10:36:05 From Lena Engström : Den frågan svarade inte dessa försök på tyvärr. 10:37:05 From Lena Engström : menade den om nedfrusen raps.... 10:38:50 From Lena Engström : Albin G kanske vet om Svavel gödslades separat? jag vet ej... 10:41:34 From Lena Engström : att titta på OPtN i dessa försök var inte syftet för det är bara tre N-led i stegen. 11:02:00 From Lena Engström : Det lades ej S sparat i Ks ledet. 11:02:15 From Lena Engström : separat skulle det vara ... Sena kvävegivor till höstvete. Karin Hamnér, SLU 11:20:16 From Petter Ström : helaplantan ovan mark? eller inkl rötter? 11:22:15 From Pernilla Kvarmo : Fråga om fördelning av kvävet i växten, hamnar resten i rötterna eller mera troligt som förluster? 11:32:45 From Karin Hamnér : N-upptaget är i plantan ovan mark, har ej mätt i rötter. En relativt stor del av resten hamnar troligen i rötterna, men säkert även vissa förluster. Vid riktigt höga givor blir nog en del kvar i marken och riskerar att lakas ut senare eller tas upp av följande gröda. Svavelgödsling till åkerbönor. Zahra Omer, HS Konsult 12:32:12 From Zhara Omer to Line Strand and all panelists : Ja, det mättes S i jorden innan sådd 12:50:59 From Zhara Omer : Ja, man kan räkna med S tillgänglighet redan första året, men som sagt S måste vara lösligt i vatten därför fick vi inga signifikanta skillnader för samtliga S behandlingar under 2018. 12:51:30 From Zhara Omer : Ja, det mättes S i jorden innan sådd 13:04:17 From Zhara Omer : Mineral S inte användes i försöken som separat led. Spectral analysis and machine learning techniques for assessing botanical composition in leys. Leonardo Monterio, SLU Umeå 13:20:18 From Mats Söderström : Leonardo - did you also try to leave-one_entire site-out in the validation, in order to not have any local measurements in the calibration? 13:20:38 From Pernilla Kvarmo : Do you think it will be possible to separate the different spieces in the results, for example white clover, red clover, different spieces of grass etc? 13:27:32 From Leonardo Monteiro to All panelists : Hey Mats, I did not, but would be a interesting strategy to check this effect 13:28:35 From Leonardo Monteiro to All panelists : Yes, it is possible to have these differences, but our dataset in particular are mixed. Therefore, we do not have this level of detail 13:28:48 From Leonardo Monteiro to All panelists : in terms of species 13:31:34 From Leonardo Monteiro : Hey Mats, I did not, but would be a interesting strategy to check this effect 13:32:02 From Leonardo Monteiro : Yes, it is possible to have these differences, but our dataset in particular are mixed. Therefore, we do not have this level of detail and specie levels Skördekartering för alla! Mats Söderström, SLU Skara 13:37:52 From Anders Lindgren : MATS - Hur ser du på möjligheten att utveckla nya sätt att utföra försök även på andra områden än växtnäring? Testa insatsers påverkan på olika utfall (fler faktorer än skörd) utan att genomföra dyra skördearbetet. 13:46:19 From Line Strand to All panelists : Vilka andra grödor tror du att skördekarteringen kan användas till? Jag tänker på raps och baljväxter? 13:59:57 From Mats Söderström : Anders L - jag tror jag svarade ungefär på din fråga? I vilket fall så är det möjligt att använda samma teknik för alla möjliga ändamål och olika egenskaper. Något som är viktigt är att man använder sensorer och metoder som gör att värdena man samlar in går att upprepa, och överföra till andra platser och sammanhang. Sådant kan vara svårt med t ex vanliga digitalkameror. Vilka påverkbara markegenskaper begränsar skördarna idag? Holger Kirchmann, SLU Uppsala 14:03:51 From HANNA APPELROS : Tack Holger för intressant presentation! Sveriges vanligaste gröda var inte med i er korrelation mellan skördenivåer och mullhalt/pH. Hur tror du att det skulle bli om även vall togs med? I en del växtföljder/regioner dominerar ju vall. Samma slutsatser då? Kan det vara så att det beror på om man har mkt klöver i vallen eller ej? 14:06:06 From Per to All panelists : Är inte skördeområdena för stora för att kunna dra sådana slutsatser, då det är stora skördevariationer inom skördeområdet 14:07:03 From Jon Orvendal to All panelists : Är dessa skördeökningar upp emot pH 7,2 oberoende av tillförsel av andra näringsämnen som tex mangan eller förutsätter ökningarna att man tillför sådana näringsämnen som ofta blir svårtillgängliga vid höga pH värden? 14:16:04 From Martin Niklasson to All panelists : Hur ser du på att platser med ett bra odlingsklimat ofta har specialgrödor och därmed mer insatser. Kan det vara så att spannmålsskördarna är väl så gynnade av klimatet som av pH och P-AL? Är inte parcellförsök bättre på att visa på optimala markparametrar? Jag tvekar dock inte på att pH och näring är viktigt, men undrar över studiens upplägg. 14:16:59 From Petter Ström to All panelists : hög mullhalt var ju i områden med "sämre odlingsförhållanden" skogsbyggd, borde väl vara av betydelse i denna diskussion. 14:19:23 From Lena Engström to Pernilla Kvarmo and all panelists : Tack Holger! jätteintressant! 14:21:44 From Holger Kirchmann to Lena Engström(Direct Message) : Hej, 14:24:21 From Petter Ström : hög mullhalt var ju i områden med "sämre odlingsförhållanden" skogsbyggd, borde väl vara av betydelse i denna diskussion. 14:28:52 From Lena Engström : Menar du att man inte får nån merskörd i vall ävenom du har klass2 i P-AL? 14:29:16 From Martin Niklasson : Hej Holger! Hur ser du på att platser med ett bra odlingsklimat ofta har specialgrödor och därmed mer insatser. Kan det vara så att spannmålsskördarna är väl så gynnade av klimatet som av pH och P-AL? Är inte parcellförsök bättre på att visa på optimala markparametrar? Jag tvekar dock inte på att pH och näring är viktigt, men undrar över studiens upplägg så vi inte går bort oss i statistik. SJV;s fosforgödslingsrekommendation. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Linköping 14:38:37 From Johan Malgeryd : Ja, vall svarar dåligt på fosforgödsling. Ersättningsgödsling lönar sig i klass II. Dynamisk fosforrekommendation beroende på växtföljd. Ingemar Gruvaeus, Yara 14:41:41 From Jocke Engman : Kommer majs att läggas till som en gröda i bördighetsverktyget? 14:44:07 From Ingemar Gruvaeus : Ja vi skall försöka få med alla grödor inkl. majs 14:44:33 From Jocke Engman : okej. tack! 14:52:41 From Peter Reuterström : För att växtföljdsanpassa fosforgödslingen behöver vi mer flexibla verktyg för att skapa tilldelningsfiler. I gamla Dataväxt kan vi lägga in egna / anpassade formler. Ni som har påverkansmöjlighet på modernare verktyg - försök att skapa möjligheter till att anpassa formler även i dem. 14:54:31 From Ingemar Gruvaeus : Peter. Antar att du vill exportera styrfiler också? En möjlighet är ju att Dataväxt tar in våra rekommendationer. Kvävegödsling till maltkorn. CG Pettersson, Lantmännen 15:08:03 From Ingemar Gruvaeus : CG. Hur ser du på möjligheten att använda N-sensor för nivåjustering beroende på hur du grundgödslat? 15:08:42 From Ingemar Gruvaeus : N-nivå alltså 15:09:29 From Ingemar Gruvaeus : Jodå ScanOats innehåller genetik, odling och nya livsmedel från havre. Johanna Wetterlind, SLU Skara 15:24:42 From Ingemar Gruvaeus : Johanna. I försöksexemplet som du visade fick du en påverkan av proteinsammansättningen när du tillförde svavel men inte om du tillförde både fosfor o svavel. Idé om varför ? 15:29:57 From Hedvig Säll to All panelists : Har sammanstättningen aminosyror förändrats i proteinet eller är det själva veckningen av proteinet som förändrats? Nya täckdikningsförsök-upplägg och resultat. Petter Ström, HS Konsult 15:44:55 From David van Alphen to All panelists : Ligger det gamla systemet på samma djup som de nya ledningarna 15:45:05 From EbbaHellstrand to All panelists : Hur många år kan man förvänta sig att kalkfilterdiket fångar upp fosfor? När är kalken mättad med fosfor? 15:45:21 From Ingemar Gruvaeus : Kan det finnas en risk att en del av skillnaderna i fosforförlust med dräneringsvattnet beror på bibehållen struktur för inre erosion i den gamla dräneringen och att nydränering blir ett "filter " under en period även utan kalk i återfyllnad ? 15:46:58 From Anuschka Heeb to All panelists : har du någon teori om varför P-läckaget är mindre? (och N högre) Avslutning 15:51:48 From sofie erikson welen Hushållningssällskapet to All panelists : Stort tack för idag! 15:52:08 From Johan Gottfridsson : Bra slutord. Tack för idag! 15:52:09 From Pernilla Kvarmo : Tack för en väldigt intressant och väl modererad dag :-)!